Judit Elisabeth Eklund

Blev 14 år.

Noteringar

Till Judits begravning skrevs en hymn av August Eklund. Vem denne var kan ännu bara spekuleras i. Emellertid, Judits far Anders Andersson/Eklund tog efternamnet Eklund efter en svåger, kanske August var denne svåger.
Hymnen (10 verser) lyder:

Hon gått i förväg blott den unga Judit.
Hon målet, himlen, redan nått
Och nu i härlighet och glans och ära,
Sitt rum hos Herren Jesus fått;
Vi äro dock ej skilda åt,
Ty hemåt bär ju ock vår stråt.
Och trots all nöd all sorg och tidens tvång
Vi sjunga samma sköna segersång.

Hon gått i förväg blott, och Judit bidar
Att träffa, och få se oss alla där.
Och Jesus, som nu står vid Judits sida;
Vid vår han äfven vandrar här.
Vi få blott ännu icke se
Hans kära milda anlete.
Dock höra vi hans kända ljufva röst.
Och smaka sötman af hans dyra tröst.

Hon gått i förväg blott! O, må vi hasta
I tron mot samma sköna sälla hem,
Och hvarje dagsbekymmer må vi kasta
På samme vän som hulpit Judit hem.
Han skall ock i sin nåd till slut
Ur hvarje nöd oss hjälpa ut,
Tills snart invid hans äras höga tron
Skall klinga ock vår lofsångs rena ton.

Hon gått i förväg blott, O fader, moder,
Tag tröst i sorgen, eder Judit har
Nu träffat Jesus där och sina syskon
Och nu de vänta på sin mor och far.
Nu lidande har tagit slut
Och Judit hon får hvila ut
I paradisets sköna högtidssal
Bland frälsta helgonskaror utan tal.

Hon gått i förväg blott, er unga syster,
Hon slutat striden här på denna jord.
Jag går till Jesus, möt mig där - hon sade -
Till sina bröder och sin svägerska,
Och här vid hennes öppna graf
Er tillflykt nu till Jesus tag.
Besinna Er, att tiden är så kort,
Snart ryckes äfven vi av döden bort.

Hon gått i förväg blott - ifrån vår söndagsskola,
Hem till sin Jesus, barnens vän.
Och nu hon väntar att kamrater skola
Komma efter, hem till himmelen.
Om I viljen Judit återse
Så älska hennes frälsare.
Jesus han vill hafva barnen till sig,
Kärleksfullt han säger: Kommen till mig.

Hon gått i förväg blott. Hvad hon är lycklig!
Som re'n i unga åren fått gå hem,
Hon kommit undan farorna i världen,
och är nu klädd i himmelskt diadem.
Här ligger hon en Kristi brud,
Och väntar på sin brudgums ljud,
Som tala skall med kraft och allmakts ord
Och kalla stoftet åter ifrån jord.

Hon gått i förväg blott. Må vi ej sörja,
Som de där intet hopp i världen har.
Med heligt allvar må vi alla börja
Att frukta Gud, vår gode vän och Far.
Vi skola alla då en gång
Få sjunga Lammets nya sång.
Hvad som än sker är bäst och nyttigast
Om blott vi tro på Herrens löften fast.

Hon gått i förväg blott. Vi kommer efter
Stor tröst för oss och dessa sörjande.
En liten tid det står i hel'ga skriften
Vi skola återse de älskande.
Och sedan uti himlens höjd
Få bo tillsammans uti fröjd.
Där är för alltid slut på sorg och gråt,
Vi aldrig då behöfver skiljas åt.

Du gått i förväg blott, du kära Judit,
Till Fadern god, hem till din frälsare.
I Herrens fotspår vilja vi och träda
Vi vänta Herrens dag, uppståndelse.
Till dess farväl, farväl, vi sagdt
Ett ömt farväl vid graven brakt,
Ditt stoft vi gömt i grafvens tysta ro,
Frid öfver minnet som skall hos oss bo.

Personhistoria